Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Utdrag ur en fördömds dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att se det hinder utplånas, som skiljer mig från min
hustru, kunna de icke undertrycka den mycket riktiga
tanken att den gamlas död skulle göra mig nöje.
Blotta tillvaron av denna önskan gör mig förhatlig,
och jag vågar icke längre fråga, hur det står till
med mormodern, för att icke bliva behandlad som
en hycklare.
Situationen är spänd, och mina gamla väninnor
utgjuta sig i oändliga diskussioner om min person,
min karaktär, mina åsikter och uppriktigheten av
min kärlek till lillan. En dag tror man mig vara ett
helgon, och sprickorna i händerna äro
stigmatisationstecken. I själva verket likna märkena ini handen hål
efter grova spikar, och för att avlägsna allt anspråk
på helighet säger jag mig vara den gode rövaren, som
nedstigit från korset och är stadd på vallfärd för att
vinna paradiset.
En annan dag då man har spekulerat över min
gåta, hålles jag för att vara Robert le Diable. Då
samverka ett par händelser till att inge mig fruktan
för att bli stenad av befolkningen. Nakna
förhållandet var detta. Min lilla Christine är ytterligt rädd
för sotaren. En afton vid kvällsvarden börjar hon
plötsligt stortjuta, och pekande med fingret på någon
osynlig bakom min stol, ropar hon:
- Sotarn står där!
Min mor, som tror på klärvoyans hos barn och
djur, bleknade, och själv blev jag rädd, i synnerhet
då jag såg min mor göra korstecknet över barnets
huvud. En dödstystnad följde på denna händelse,
som gjorde mitt hjärta beklämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
