Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vad som förvånar mig är att jag icke känner arten,
ehuru jag är hemma i entomologien och smickrar mig
med att kunna utantill alla diptera i Sverige. Och det
här är ingen fjäril, ingen bombyx och ej heller någon
mott, det är en fluga, svart, avlång, men utrustad med
ljudfall, som liknar en gallstekels eller en aftonfjärils.
Jag stiger upp för att göra jakt på den; flugjakt i
slutet av december! Den gör sig osynlig.
Jag går för att åter krypa ner mellan lakanen
och försänka mig i mina meditationer.
Men fram från örngottskuddens undersida flyger
då det fördömda djuret ut, och sedan det nu lånat
vila och värme från min säng, styr det sin flykt
härs och tvärs, så att jag låter kräket hållas, säker
om att snart fånga det invid lampan, dit lågan nog
skulle locka det.
Den stunden låter icke vänta på sig, och när
flugan väl kommit innanför lampskärmen, sveder
en tändsticka dess vingar med den påföljd att
fridstöraren uppför sin dödsdans och ligger där livlös
på rygg- Genom autopsi övertygar jag mig om att
det är en okänd tvåvingad insekt, tvenne centimeter
lång, svart med två eldröda punkter på vingarna.
Vad var det? Det vet jag inte, men dagen därpå
ger jag de andra tillfälle att bestyrka den döda
flugans tillvaro.
- En häxa! framkastar skalden.
- Som blivit levande bränd!
Emellertid, efter verkställd autodafé insomnar
jag.
Mitt i natten väckes jag av kvidan och
tandagnisslan, som ljuda från rummet bredvid. Jag tänder
ett ljus och går dit in. Min vän läkaren har kastat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
