- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 28. Inferno och Legender /
340

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag påskyndar mina steg, jag springer, men den
okände sätter i väg med noga överensstämmande fart,
så att jag icke lyckas förkorta det avstånd som skiljer
oss åt. Till slut har jag uppnått
Luxembourggaller-porten. Trädgården, som stänges vid solnedgången,
är sänkt i vila och enslighet, med träden nakna och
rabatterna skövlade av höstens frost och stormar.
Men den luktar gott, den utdunstar en doft av torra
blad och färsk mylla. Följande utefter inhägnaden
går jag uppför rue de Luxembourg och ser alltjämt
framför mig den okände, som börjar intressera mig.
Klädd i en pilgrimskåpa som liknar min, men av
opalvit färg, samt smärt och mera högväxt än jag,
går han framåt när jag gör så, stannar när jag
stannar, så att han tyckes beroende av mina rörelser
och det ser ut som jag vore hans vägvisare. Men
det finns en omständighet som alldeles särskilt
tilldrager honom min uppmärksamhet, nämligen att
hans kappa fladdrar för en häftig blåst, som jag
icke har känning av. För att komma på det klara
med saken, tänder jag en cigarrett, och då jag iakttar
hur röken stiger rakt upp utan att avvika åt sidan,
bestyrkes min övertygelse att det icke blåser. För
övrigt röra sig icke träden och buskarna inne i
trädgården.

Sedan vi kommit till rue Vavin, viker jag av
åt höger, och i samma ögonblick finner jag mig
försatt från trottoaren och mitt in i trädgården utan att
förstå hur det gått till, eftersom portarna voro stängda.

Framför mig på tjugu stegs avstånd står min
följeslagare vänd mot mig, och hans skägglösa,
bländvita ansikte utbreder en lysande dunstkrets i
form av en ellips, vars medelpunkt intages av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/inferno/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free