Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 2. Brända tomten - 1:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÄMLINGEN långsamt.
Ja! – Ser du, så litet man vet om sina
närmaste, sitt hem, sitt eget liv!
FÄRGARN.
Men varför gjorde du detta?
FRÄMLINGEN.
Jag var tolv år, och led vid livet! Det var som
att gå in i ett stort mörker... jag visste inte vad
jag skulle här att göra... och jag tyckte världen
var ett dårhus! – Detta upptäckte jag en dag, då
skolan skickades ut med facklor och fanor att fira
»landets förstörare». Då hade jag nyss läst en bok,
där den sämste av rikets regenter bevisades vara
landets förstörare – och denne firade vi nu med
hymner och hyllningar!
Paus.
FÄRGARN.
Vad hände på sjukhuset?
FRÄMLINGEN.
Jag låg på bårhuset, kära du, som död. Om jag
var det, vet jag inte – men när jag vaknade hade
jag glömt det mesta av mitt förra liv, och började
nu ett nytt, men på det sättet, att ni ansåg mig
konstig. – Är du omgift?
FÄRGARN.
Jag har hustru och barn! Nånstans!
FRÄMLINGEN.
När jag vaknade till medvetande, tyckte jag mig
vara i en annans person; jag tog livet med ett
cyniskt lugn; det skulle väl så vara! Och ju värre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
