Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 4. Pelikanen - 2:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SONEN.
Det var något annat, du vill inte; du har något
intresse av det...
GERDA.
Tyst! Jag går i sömnen, jag vet det, men jag
vill inte bli väckt! Då skulle jag inte kunna leva!
SONEN.
Tror du inte vi alla gå i sömnen då? — Jag
läser juridik som du vet, rättsförhandlingar. Nåväl,
jag läser om stora brottslingar, som inte kan
förklara hur det gick till... och tyckte de handlade
rätt, ända tills de upptäcktes och vaknade! Är det
inte en dröm, nog är det en sömn!
GERDA.
Låt mig sova! Jag vet jag skall vakna, men må
det vara långt dit! Hu! detta allt, som jag inte vet,
men anar! Minns du som barn... mänskorna kallar
en elak, om man säger vad sant är... Du är så
elak, sa man alltid åt mig, när jag förklarade att
något dåligt var dåligt... så lärde jag mig tiga...
då blev jag omtyckt för mitt goda sätt; så lärde jag
mig säga det jag inte menade, och då var jag färdig
utträda i livet.
SONEN.
Man skall ju nästans fel och svagheter
överskyla, det är sant... men följande steg heter smita
och smickra.... Det är svårt att veta hur man skall
ha sig... ibland är det en plikt att tala ut...
GERDA.
Tyst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
