Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 5. Svarta handsken Lyrisk fantasi (för scenen) i fem akter - Andra akten. Tamburen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sönder. - Därpå ser hon sig i spegeln och ordnar sitt
hår.
Nu höres ett piano från en granne som spelar Beethovens
sonat 31 öp. 110: L’istesso tempo di arioso. Frun lyssnar.
Därpå tar hon silverborsten och börjar borsta lillans kläder;
plockar och putsar; upptäcker en lös knapp i kappan; tar
dockan från stolen och lägger den på islåren; sätter sig på
stolen, tar en nål med tråd från bröstet och syr i knappen.
Frun reser sig och tar en svart handske ur handskkorgen;
hon letar maken men utan att finna; hon söker i barnets små
galoscher under stolen; den omaka handsken sticker hon nu
i bröstet och står övergiven.
Musiken går över i Beethovens sorgmarsch. Frun
lyssnar och gripes av fruktan. Det bullrar i isskåpet som när
isstyckena rasa ner.
Ett barnskrik höres! Frun i fasa; vill ut, men stannar
förstenad.
Det bultar i en vägg; hissen gnäller, vattenledningen
brusar; mänskoröster sorla genom väggen.
KRISTIN
kommer in, vit i ansiktet, med lyftade armar, knäppta händer,
talar till Frun ohörbara ord och skyndar ut.
FRUN
vill springa efter, men kan icke - faller ner på knä vid
stolen, och döljer ansiktet i den lilla barnkappan som hon
smeker och kramar.
Kort ridåfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
