Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H T M M E LR T KET S NYCKLA R 119
Hur ledo de, hur såg de ut?
Vem var den tappraste?
Berätta allt! Var minsta småsak
dem kallar upp till liv i minnet!
LÄKAREN.
I sista yrseln, när de kvävdes...
SMEDEN.
Håll upp, för satan; kvävdes de?
O Gud, som kvävde mina barn,
jag hatar dig!...
LÄKAREN.
Så höljde de min hand med kyssar
och kallade mig far...
Den första gång jag hörde fadersnamnet!
Och när jag kände deras heta munnar
emot min sträva hand, som skurit mänskokött,
då erfor jag din sällhet - och din smärta...
SMEDEN.
Du är en känslig man, du doktor!
LÄKAREN.
Så tämligen!
Emellertid, så kom jag då att tänka,
-och tänka är min starka sida -
så tänkte jag:
hur sällt att dö uti sin ungdom,
förrn livets elakhet har oss fördärvat!...
SMEDEN.
En gammal tanke, ganska god för resten!
LÄKAREN.
Du är en skarptänkt man, du smed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
