Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen VIII. - Scen IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Må kärlek uti hat förvändas,
och må den sagan med förskräckelse få ändas!
Stort buller; bergen ramla och begrava kyrka,
prästgård och dal. Hobergsgubben flyttas fram mitt på scenen,
där han sitter ensam på ruinerna, som begrava Älskarinnan.
Scen IX.
HOBERGSGUBBEN. LÄKAREN in.
LÄKAREN.
Nå, jätte, vad har du dig tagit till,
och hur befinner du dig i din ställning?
HOBERGSGUBBEN.
Å, det är ruskigt sitta på ruiner
och stirra ensam på sitt öde!
LÄKAREN.
Du säger det; och känner kusligt
sen allt du rivit ner och störtat samman!
Du har en vildmark gjort av gröna dalen
och spritt förödelse ibland de små,
som gladdes åt det enkla, lilla...
HOBERGSGUBBEN.
Ja, prata du, jag undrar dock om dvärgen
ej skulle uppfört sig som jag.
Ja, vore själv du här på höjden...
LÄKAREN.
Det är jag redan, ja långt över,
fastän du glömt att med min makt
du sitter där du sitter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
