Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 ETT DRÖMSPEL
OFFICERN.
Varför skall jag då vakta hästar? Sköta stall
och låta köra ut strö ?
DOTTERN.
För att du skall längta därifrån!
OFFICERN.
Jag längtar, men det är så besvärligt att ta sig
ur det!
DOTTERN.
Men det är en plikt söka friheten i ljuset!
OFFICERN.
Plikt? Livet har aldrig erkänt plikter mot mig!
DOTTERN.
Du känner dig förorättad av livet?
OFFICERN.
Ja! Det har varit orättvist...
Nu hör man röster bakom avdelningsskärmen, vilken
straxt därpå drages undan. Officern och dottern se ditåt,
stanna därpå i gest och miner förstelnade.
Vid ett bord sitter MODREN, sjuklig. Framför henne
brinner ett talgljus, som hon då och då putsar med en
ljussax. På bordet ligga staplar av nysydda skjortor, som hon
märker med märkbläck och gåspenna. Ett brunt klädskåp
till vänster.
FADREN
lämnar en sidenmantilj, milt.
Du vill inte ha den?
MODREN.
Sidenmantilj åt mig, kära vän, vad nyttar det, då
jag skall dö snart!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
