Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT DRÖMSPEL 299
Fötter att trampa fingo de,
vingar icke.
Dammiga bliva de,
är skulden deras
eller din?
DIKTAREN.
Så hörde jag en gång...
DOTTERN.
Tyst! Vindarne sjunga än !
Reciterar vid svag musik.
Vindarne, vi luftens barn,
föra mänskornas klagan.
Hörde du oss
i skorstenspipan om höstkväll,
i kaklugnsluckorna,
i fönsterspringan,
då regnet grät ute på takplåtarne,
eller i vinterkväll
i snöig furuskog
på blåsiga havet
hörde du jämmer och kvidan
i segel och tåg...
Det är vi, vindarne,
luftens barn,
som ur människobröst
dem vi gått igenom,
lärt oss dessa kvalens toner...
I sjukrum, på slagfält,
i barnkamrar mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
