Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philipp Johann von Strahlenberg, hans karta och beskrivning över Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GEOGRAFI, ETNOGRAFI, KULTURHISTORIA 33
holländarna upptäckta och på kartorna kallade Jedso,
vilket namn länge bibehålles på Kamtschatka.
I geografiens historia fördunklas dock Witsens
arbete av det samtidiga D e l i s l e’ska, som
utkommit första gången 1700, ånyo blir synligt i en
reviderad upplaga 1723 och då anses hava givit fixa
gränser åt det förut så svävande Asien, vars längd, mellan
Medelhavet och Stilla Oceanen, man ända hittills
överskattat med 5 å 600 lieues.
Huru frestande det än kan vara att för
landsmanskapets skull vilja tillkämpa Strahlenberg och
hans karta en verkligt betydelsefull plats mellan
Delis l e och d’Anville, vilken senare (1751-1753)
fullbordade vad den förre börjat, så lärer detta hos
utlänningen numera svårligen hava någon framgång
att påräkna. Vivien de Saint-Martin giver
Strahlenberg en blygsam plats bland de många
mate-rialsamlarne och M a 11 e - B r u n nämner honom i
förbigående. Detta hindrar dock icke, att Strahlenbergs
förtjänster blivit i ganska hög grad förringade,
särskilt nu vid bestämmandet av det så omtvistade
nordöstra hörnet och Kamtschatka, för att icke nämna det
inre av Sibirien, som han själv genomströvat många
gånger. För att få tillräckligt antaglig grund till detta
påstående måste man ihågkomma, att Strahlenberg
hade sin karta färdig redan 1715 och att, då han stod
i begrepp att översända densamma till en person i
Moskwa, vilken lovat honom 200 dukater för
densamma, guvernören över Sibirien, Knees Qagarin,
konfiskerade den, emedan den innehöll uppgifter om
varest guld och andra dyrbara mineralier funnos,
vilket Qagarin, som var en egennyttig man, icke ville
att världen, icke ens tsaren, mot vilken han stamp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
