Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse om de i Stora Tartariet boende tartarer, som träffats längst nordost i Asien, på erkebiskop E. Benzelii begäran uppsatt af Ambjörn Molin, ryttmästare vid Norra Skånska Cavalleri Regementet 1725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GEOGRAFI, ETNOGRAFI, KULTURHISTORIA 81
parure äro lika ett vildsvin, och att dessa klor dem
uti all deras livstid på samma sätt som utur ett sådant
svin utur munnen står; vilket de hålla för en mäkta
skönhet.1 Låta ock somliga växa naglarna över
fingrarna lika som klor, med flera sådana sällsamheter;
och är uti detta avseendet det aldra endaste,
nämligen klädedräkt och allenast dess utsirande, som de
låta spörja bland hela resten av hela deras övriga
levernesart den ringaste överflöd och något sådant
ting, som de kunde vara förutan. Somliga låta över
hela ansiktet och på händerna samt andra synliga
ställen på kroppen, i det de hava öppnat huden och
sedan fint sönderstötta kol instrött, underliga
Carac-terer och figurer som de sin hela livstid över släpas
med, i stället för en härlig prydnad; kunnandes till
sådana Caracterer och figurer ej annan orsak och
besked giva än att hans far hade det så på samma sättet,
vars lovliga sedvana han sig förmenar efterfölja. Och
äro på samma sätt många sällsamheter, som de ej veta
på annat sätt uttyda, än att sig uppå en gammal
plägsed beropa, och har jag fuller märkt att ståndaktig-
1 I Salmon: Gegenwärtige Staat von Russland (Altona,
Leipzig 1752), p. 572, läses rörande denna omtvistade plägsed:
»Was laut dieser Nachrichten, ein Russischer Kaufmann, Michel
Ostatioff von einer, an der Nordostspitze des Ländes
Kamtschatka wohnenden, Nation, welche dort Sorgtsi heissen von
den Russen aber Tschuktschi genannt werden, ausgesaget,
näm-lich dass sich dieselben die Wangen aufritzten und in die
Ritzen die Gröten von dem Fische, Narval, stechten, um die
Wundemaale, welche ihnen zum Zierrath dienten, zu behalten,
hat ein anderer russe, der 1716 aus Kamtschatka gekommen,
gegen Strahlenbergen bekräftiget, doch mit dem Zusatze, dass
die, Tschuktschi die Gröten selbst, statt eines Zierraths, in die
Wangen stechten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
