Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GEOGRAFI, ETNOGRAFI, KULTURHISTORIA
W^ Ju,
Regn.
Jb
123
Pe,
Norr.
Foungv
Vind.
Liang,
Köld-
’O, Rt Phang,
Jag. -^ (Iterativ).
Om man låter ögat fara över texten, upptäcker
man i karaktären Foung tecknet blåst = (en insekt
under en bänk), i Liang en ispigg (överst till
vänster), i Ju ett regn, i Siouei och Phang snöflingor,
i Hoei ett hjärta (underst), i Hao en kvinna och ett
barn (antyder något intimt), i Hi en hand (till
vänster), i Cheou en hand. Härpå blir man ej mycket
klok, men man har ändock grunddragen av
innehållet; att Pe betyder norr, Khi är pronomen is,
iste, ille (här expletivpartikel,’ ej att översätta), Eul
betyder och, ’O jag, Thoung tillsamman och Hang
gå, kan endast ordboken meddela. Översättningen
blir fritt:
Nordanvinden isar våra bygder;
snön faller i flockar;
du, som har mig kär, f
lägg din hand i min, att vi må vandra härifrån tillsamman.
Vad som gör kinesiska språkets studium så
underhållande, jämfört med andra språks, är
frånvaron av formlära, bristen på konjugationer,
deklina-tioner och genusregler, vilkas mekaniska inlärande
så lätt minska intresset och verka dödande. I dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
