Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brev till Finsk tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KONST, LITTERATUR 207
tillämpningar på litteraturen, bland dessa litterära
vindfläktar, uppblåsta av förvärvsbegäret, nöden,
fåfängan, har dock en personlighet bland det unga
släktet stått som en ljusare punkt mot den töckniga
bakgrunden - det är Edvard Bäckström. Om
hans skaldskap kan jag ej såsom varande medarbetare
i hans tidning yttra mig, med anspråk på opartiskhet.
Han har icke varit litteratör i egentlig mening (icke
som om detta vore något icke förtjänstfullt, då vi
nyligen sett en akademidocent lämna sitt universitet
och slå sig ner som litteratör i Stockholm för att
därifrån stiga till boktryckare, bankosekreterare och
statsråd), utan han har varit skald rätt och slätt. Han tog
det först som en bisak och gick som extra-ordinarie
tjänsteman, men när han fann sina vingar utväxta
lämnade han tjänsten, satte sig på sitt rum och tog sitt
skaldskap som ett kall. Det var vågat i våra tider,
då de »exakta vetenskaperna» erövra allas hjärtan,
och allting, allting blir satt under debatt och
underkastas granskning. Bäckström har aldrig i sin dikt
låtit förmärka något misshumör över »tidens ondska»,
den känner han ej, vill icke känna den, ty han tror
så visst på sina ideal, på hjärtats berättigade krav,
på känslans eviga rätt, mitt i de dagar då man börjat
omredigera sådana gamla lagar.
På tal om litteraturen kan jag icke komma ifrån
att nämna något om tidningarna, vilka konsumera
ofantliga kvantiteter litteratur av allehanda slag.
Begreppet Tidning har under årens lopp i mycket
märkbar mån förändrat sig. Förr, 1830-50, var en
tidning en enda eller ett par personers språkrör;
detta gjorde tidningarna hatade såsom varande små
tyranner över opinionen och såsom bevakare av
14. - Strindberg, Kulturhistoriska studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
