Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porslinsbilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KONST, LITTERATUR 223
Huruledes européerna bragt kinesiska konsten i
misskredit genom oförståndig imitation, och huru man
fått kinesisk att betyda barock, skall vid omtalandet
av rococons uppkomst vid porslinsfabriken i
Dresden utredas.
Vi måste innan vi gå vidare i få ord antyda
krukmakeriets d. v. s. porslinets och fajansens historia.
Äkta eller hårt porslin tillverkades i Kina omkring
200 år före Kr. Dess genomskinlighet, dess förnämsta
egenskap gent emot den opaka fajansen, härleder
sig av materialets, kaolinens, porslinslerans
beskaffenhet.
Först 1518, sedan portugiserna seglat om Goda
Hoppsudden blev kinesiskt porslin, under namn
ost-indiskt, bekant i Europa. Länge imiterades dessa
porsliner vid bruken i Sévres och Meissen, Chelsea
och Neapel genom en konstgjord massa, och kallades
fabrikatet mjukt porslin. Då kaolinen först i början
av 1700-talet upptäcktes i Sachsen, kan icke talas om
äkta hårt porslin före den tiden.
Om de grekiska vaserna lämnas åsido såsom
bildande en säregen grupp, så träffas fajansen i Europa
tidigast hos araberna; överfördes till Baleariska öarna
(Mallorca); kom till Italien och uppträdde såsom
självständig konstart under Renässansen med
Urbino-Majolika eller Rafaelsporslinet; samtidigt och senare
tillverkas fajanser i hela Europa. De vackraste äro:
de franska från Nevers och Rouen samt
Palissy-godset, de holländska från Delft, de tyska från
Nurnberg och Strassburg, de italienska från Neapel (Capo
di Monte) och de engelska från Staffordshire (Wedg-
15. - Strindberg, Kulturhistoriska studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
