Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Latin eller svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latinska språket och litteraturen började grävas upp.
Den som läst Messenii komedier skall finna en poesi
så nationell i de instuckna folkvisorna, att man
förvånas över att latinet verkligen kunde kväva en så
lovande planta, och Olof Prytz var nog djärv att i
sin Comedia om Gustav I låta dalkarlar uppträda och
tala sin munart. Nog av, vi hade en god början till
nationell poesi, fast vi ej kunde skriva hexametrar och
alkaiska verser, men hon var för svensk, hon var
alltför konstlös, denna poesi, och man måste
införskriva romerska trädgårdsmästare, som klippte av de
unga skotten. Vi äro nog kätterska att opponera oss
mot Stjernhjelms så högt prisade inflytande på poesien
och äro nog enfaldiga att ej finna en ton av den där
»nordmanna-», ja, »dalkarlasången». Filologerna må
hålla ovationer över den store språkkarlen, men
svenska poesiens vänner giva vi blott så till vida rätt att
Stjernhjelm ville vara och var svensk till lynnet; men
det var en olycka att han var nog svag för tidens
smak och att han lade de romerska bojorna på
svenska sångmön. I vår antagna lärobok i svensk
litteraturhistoria för elementarläroverken nämnes såsom
Stjernhjelms förnämsta verk »Den fångne Cupido».
Titeln är nog för att röja arten av den nordiska
sången. »Bröllopsbesvärsihukommelse» står ej nämnd,
och likväl är detta det enda som vittnar om
nordiskt lynne, om också ej hexametrarna göra det.
Att intvinga svenska språket, som ej vet av
kvantitetslagar, uti alkaiska, sapphiska och dylika versarter,
är en galenskap. Tog icke den ursprungliga nordiska
Eddapoesien instinktmässigt sin naturliga form i dessa
av blotta höjningar och sänkningar präglade, fria, av
allitterationen klangfulla verser? Går icke folkvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
