Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 21
vill icke skuldsätta sig för att köpa en engelsk plog,
då hans gamla är lika god, om den ock tar något
mera arbete, på vilket bonden har tillgång, då pengar
däremot oftast saknas. Han tröskar hellre med en
slaga under de långa vinterdagarne, då folket
stundom ka"n gå sysslolöst av brist på arbete, än han
köper ett tröskverk för en 3 å 400 kronor, en summa
som motsvarar ett litet årsarrende. Han är för klok
att köpa artificiella gödningsämnen med grekiska
namn, vilka i många fall icke tillföra jorden nya
näringsämnen, utan endast, genom de kemiska
föreningar de framkalla, påskynda näringsämnenas
fram-forcerande ur jordarterna och därför åstadkomma
hastiga resultat med åtföljande utmattning. Han är
för vis att vid sin gård anställa en agronom som
kan göra en kvantitativ analys på en jordart men
icke köra en rät plogfåra. Och för allt detta kallar
man bonden stationär. Han älskar icke att ta barnen
från arbetet för att sätta in dem i kaserner, där de
få lära sig judiska fabler och konungalängder, men
han låter gärna farmor på lediga stunder lära barnen
läsa och skriva och räkna så mycket han för sina
små villkor kan behöva. Att veta det nyttiga är
gott, men att veta det onyttiga är ont, även om det
under nuvarande förhållanden kan medföra mera
socialt anseende att säga latinska namnet på en
sällsynt ört (helst utländsk) än att kunna skilja på råg
och korn. Man säger att okunnigheten är en olycka.
Ja, så länge den har mera anseende som känner
huvudets ben hos Pottfisken än den som under livets
alla förhållanden kan hjälpa sig själv. Man talar
om bondens själsmördande sysselsättning. Jag vill
påstå, att det icke finns något arbete så intelligent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
