Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Kulturarbetets överskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 LIKT OCH OLIKT
röst tonar bort i krigsbullret. Några fabelaktiga
resebeskrivningar och rätt mycket kunglig
krigshistoria; örteböcker och ekonomiska skrifter*. På
1700-talet kan man säga att boktryckarkonsten först
kommer till gagns, ehuru ännu sådana män som
Schiller och Goethe måste skriva med
dedikationstvång och därför icke alltid kunde tala så fritt som
de velat eller bort. Och litet läste man den tiden,
ty boktryckaren, som var förläggare, kunde icke ge
några arvoden, endast ett par presentexemplar,
(vilket icke senare hindrat Cottas Verlag att ta millioner
på Schiller och Goethe). Huru liten skulle då verkan
av deras ord vara och huru onaturligt låter det icke
att Schillers Räuber och Goethes Götz väckte hela
Tyskland! »Hela Tyskland» är väl en större
myckenhet studenter och privatdocenter.
När vi höra talas om vilket »ändlöst jubel»
Tegnérs Frithiofs saga väckte vid dess utkomst i
Sverige, så tro vi, att hela nationen sprang rusig
och jublade. Jag har läst en samtida tidnings
recensioner och de voro ganska svala. Och när vi nu
höra talas om huru samma poem gick Europa runt,
så erinrar jag mig Goethes mycket måttliga
beundran !
Hur långt sträckte sig verkan av Kants
»epokgörande» Kritik der reinen Vernunft och Urtheilskraft?
Litet utom Königsberg och Uppsala! Fransmännen
anse sig nu först efter kriget vara skyldiga att citera
Kants namn! Förut kände de honom ej! Och
Engelsmännen? De hade sina »Upplysningsfilosofer», som
gjort Rousseau och Voltaire och hela Franska Revolu-
* En stor del av dem dedicerade till ett kopparstick av
en furstlig herre, som bestått tryckning och censur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
