Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Nationalitet och svenskhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 165
ett föråldrat exklusivt svenskt ideal, men Peter är
genom sin uppfostran bliven europeiserad.
Frihetstiden
söker på en rätt väg oavhängighet av utländingen,
oberoende ekonomi, självständig, men av
naturförhållandena begränsad nationalitet, utan inskränkt
avsöndring från Europas bildning. Den franska smaken
blir rådande. Näringarne upphjälpas ånyo genom
inkallande av utländingar.
Enväldet
sätter landet i en obehaglig mellanhand mellan
Frankrike och Ryssland, men ger ännu Sverige
tillfälle att inom egna gränser leva ett storstatsliv och
underhålla förbindelserna utåt med utlandets, mest
Frankrikes kultur.
Efter 1809
draga återigen svenska härar ut på kontinenten,
denna gång mot Frankrike, och komma hem med
det nyvaknade Tysklands frihetsideal, romantik,
känslosamhet och dunkel.
Den tyska filosofien härskar sedan vid
universiteten och i litteraturen ända fram till våra dagar,
där den nu dras med den romantiska lungsotens
säkra död.
Men på 1840-talet vakna nationella rörelser över
hela Europa, och Nordens ungdom känner fördelen
av en sammanslutning mellan de tre Nordiska rikena.
Skandinavismen står upp, men dunkel,
opraktisk och med ansatser till inskränkt avsöndring. Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
