Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Över- och underklass - Mitt judehat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mitt judehat.
Efter som judefrågan kommit att rivas upp i
Sverige, är det kanske min skyldighet att yttra mig,
både därför att jag nu anses vara en indirekt orsak
därtill, och därför att jag, kanske med rätta, anses
ha någon skuld i den ovilja som från ett visst håll
nu visats judarne.
Ibsen har kallat judarne »världens adelsfolk».
Det ligger en viss grym sanning i detta, och en viss
grym ironi. Med adel menas personer, som icke
arbetat med sin kropp, och med adel menas
personer, som på grund av denna sin emancipation
genom sekler haft tid att utbilda sitt förstånd. Juden
har icke arbetat med sin kropp, icke därför att han
varit hindrad därifrån, utan emedan hans inärvda
föreställning om sin nation, »Guds utvalda folk»,
nekat honom detta; därigenom har han blivit ett
slags adel, som, när bördsadeln gick under och
kapitaladeln uppstod, genast var färdig att träda in
i överklassens leder. Han blev, så snart han fick
rättigheter, konservativ och aristokrat. Därtill
nödgades han av sin ställning dels som
dynasti-kristendomens fiende, dels såsom gäst i ett främmande
land. Hans ställning var alltid tvetydig eller åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
