- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 16. Likt och olikt. Del 1 /
309

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utifrån - Mitt Venedig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTIFRÅN 309

Det är gemytligt i Venedig, därför att ingen
partikularism gör främlingen illa sedd, och staden
har varit under de flesta europeiska nationer, utom
Englands och Rysslands. Det ligger även något av
Orient i den somnandes frid och sorglöshet. Venedig
är ju en småstad, med tjugufem tusen invånare mindre
än Stockholm. Den är på återgång som handelsstad
och ägde i slutet av förra århundradet två hundra
tusen invånare; men den är även på retur som
turiststad, så att en mindre bemedlad kan få en ordinär
femfrancs-pension.

Det är gemytligt i Venedig, men kallt. Och när
man varit där ett par dagar, känner man sig hemma,
helst när man snart ledsnat på
vattenkommunikationerna. Då går man och går, och hur man går,
kommer man alltid till Marcusplatsen. Där har man sin
salong, sin promenad, sin restaurant, sitt kafé, sitt
läsekabinett. Och när man så raderat ut alla äldre
målarbegrepp om den vackra, ovanliga, rena och tysta
staden, så är man bättre belåten med sitt Venedig
sådant det verkligen nu går och står, än sådant det
ut- och påmålades förr.

Den nya bilden jag nu bär i minnet med mig av
Venedig, är mig som en palimpsest, där jag skrapat
ut barbarisk munkskrift och behåller urtexten på
klassisk romarlatin; en vatikanstaty med borttagna
fikonlöv; en klädståndstavla, under vilken jag hittat
en Rafael; en cremoneserfiol, av vilken jag skrapat
fernissan.

Och jag sitter ibland i dimmiga höstdagar ute
på landet och halvlängtar efter pessimistens
idealstad utan vagnsbuller och gatsmuts, utan
spårvagnsklockor och gatulokomotiv, där fridens duvor sitta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt1/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free