Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarstadsresan - Kvarstadsresan. Brev till en landsman i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT
Chexbres, juni 1884.
Sedan hettan kom till Ouchy, hava vi stigit upp i
bergen. Vi bo fyrtio personer i ett litet hotell, men
sämjan är god. Och ändock ha vi alla nationaliteter
och religioner representerade. Mitt emot mig vid
bordet har jag två damer av frälsningsarmén, till
grannar fransmän och engelsmän. Litet längre bort
sitta irländare, tyskar, två turkar och en spanjor.
Min vän är en engelsk präst, strängt religiös, men
vi tala aldrig om religion: vi botanisera tillsammans
och tala om Gladstone. Han är Gladstonian och bor
vägg i vägg med en D’Israelit. De gräla aldrig.
Frälsningsarmén gör inga omvändelseförsök, och
muhammedanerna dricka vin. Allt är frid och endräkt.
I salongen hålles omväxlande engelsk gudstjänst
och sjunges opera. Någon sammanstötning har ej
ägt rum. Vad är detta, som på ett halvt tunnlands
areal håller tillsammans så jästiga element? Först är
det det välförstådda intresset. Den som störde en
annan skulle bli störd igen! Vidare är det, att man
vet, det man lever på neutraliserad mark; man har
frihet att betvivla Kristi gudom utan att förlora sina
medborgerliga rättigheter. Schweiz har icke någon
statskyrka som skyddar överklassen. Och Schweiz,
som har det ryktet att vara stillastående, har
reformerat sina kyrkor. Det har strukit ut
predestinationen ur Calvins lära, och dess katolska präster få
gifta sig. Ja, man har till och med strukit ut Kristi
gudom ur protestantismen, och unitarismen predikas
i katedralerna. Hur har man gjort i Sverige? Jo,
där lever man ännu - i den offentliga Lutherdomen
från 1500-talet. Varför bråkar Schweiz mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
