Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarstadsresan - Kvarstadsresan. Brev till en landsman i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARSTADSRESAN 51
sofien icke drömt om! - Ja, filosofien har sovit utan
drömmar, det vet jag, men vad vill ni mig?
Han gick fram till fönstret, lyfte sina händer
och sade med en röst, som jag endast hört av läsare
i extatiska ögonblick: Förgör dem, förgör dem!
Nu blev jag orolig och ville tala förstånd med
mannen. - Om, sade jag, ni sett händelsevis mina
fiender förgås, så betänk att det var min saks
fiender. Min sak, som är framtidens, kan icke förgöras,
och var och en som lyfter hand mot den, bär hand
på sig själv. Att gamla utlevade personer dö, är väl
icke något underverk; att personer, som icke visat sig
äga livskraft att följa med utvecklingen, icke heller
skulle äga kraft i kampen för tillvaron, utan
förfalla, det är ju enkelt och naturligt. Eller hur? Tror
ni jag är en trollkarl, eller vad fan menar ni? -
Han hörde icke på mig utan bara såg på mig.
En tanke föll mig in. - En detektiv, en spion!
- Kanske det är reptilynglingen! - Hör nu, herrn,
som har så förnäma släktingar... började jag. -
Han förblev lugn och kände sig inte stucken! -
Det var icke reptilynglingen! - Hör nu herrn, tala
inte så högt, sa jag, för det bor en detektiv i
rummet bredvid! - Han gjorde icke en min av att
förstå. - Håhå! det är Smålandspetter, som vill ha
idéer av mig, tänkte jag. - Jag tog en tesked kina,
härskade mig och kvad: Vacker goja! - Nej, det var
icke den fräjdade Värnamoskalden! - Herre, är ni
tankeläsare Bishop, är ni agent för Jamaica-rommen,
är ni avritare i Lördags-Bubbe eller vem fan är ni?
- Jag betraktade hans anlete, som bar tydliga spår
av toddy och smörgåsar och var härjat av dygdiga
laster. - Nu är jag på spåren, tänkte jag: Jaså,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>