Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarstadsresan - Kvarstadsresan. Brev till en landsman i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARSTADSRESAN 73
äktenskapet, som gjort den institutionen så misstänkt.
Med otrohet mellan makar kan endast det
förhållande benämnas, då den ena eller andra parten
inlåter sig i umgänge med någon tredje utan att ha
sagt upp sitt kontrakt eller löst sig från sitt ord.
Det är svek och löser därför också förbindelsen.
Att tycket förändras, kärleken dör, det är mycket
ledsamma omständigheter, såvida den icke dör på
en gång hos båda makarne, men den ena eller den
andra kan icke sägas ha varit otrogen, ty trohet är
vasallens och herrens, hundens och husbondens
tvungna förhållande av över- och underordnad.
Äktenskapet är ett fritt avtal - eller borde vara det!
Nära Troheten står den dygden Godheten.
En god människa är en sådan man får lura,
hund-svottera, göra med vad man vill. Är det då
underligt att överklassen sätter den dygden så högt, att
han i sin dynasti-religion ställer de goda som
kandidater till himlen och de onda till helvetet.
Karaktär har också blivit ett smeknamn på
regelrätta människor, som man alltid »vet var nian
har». Överklassen, som är ett hycklande
jesuiter-samfund, skall naturligtvis värdera en sådan
egenskap (som den själv saknar), emedan den gör det
möjligt att »hålla reda på» dessa slags människor.
Men även den dygden har sin baksida. En
karaktärsfast människa ändrar aldrig mening. Överklassen vet
intet så illa som att en underklass ändrar mening
till något förståndigare, men gärna till det fåniga.
»Den där kan man icke lita på, han ändrar ju mening!»
säger han. Den karaktärsfaste är sålunda en envis,
en enfaldig, som icke tar skäl, som icke kan utvecklas.
Denna prisade egenskap är sålunda snarare ett lyte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
