Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnans underlägsenhet under mannen, och det på grund därav berättigade i hennes underordnade ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154 LIKT OCH OLIKT
De vanligaste felen i kvinnlig logik äro:
Att döma utan tillräcklig grund, och
oförmågan att göra ett omdöme oberoende
av fördel, tycke eller lidelse.
E x: Kvinnans ställning är underordnad mannens, alltså är
mannen en omoralisk usling och en tyrann.
(Men pigans underordnade ställning till frun får
icke göra denna till en tyrann.)
Att sätta saker och händelser i falska
kausal-sammanhang.
E x: Gusten fick icke pastoratet, men han dog i den tron
att han fått det, och var därför lycklig, ergo skola vi
behålla tron på Kristi gudom och nattvarden, för att
dö lyckliga.
(Oavsett om tron på Kristi gudom och nattvarden
gör oss lyckliga eller ej.)
j! Att sluta från ett enskilt fall till upphävandet
av regeln eller det vanliga fallet.
E x : Rosa Bonheur målade bra djurmålningar, ergo är kvinnan
icke underlägsen mannen.
(Varken i filosofi, vetenskap, handel, industri, [-mekanik-] {+me-
kanik+} o. s. v.)
Inskjutning av falska begrepp under ord som
icke ha dålig betydelse, och sättandet av
falska kontrapositioner.
Ex: Det skulle vara svårt att avgöra om denna skrift är
en hederlig mans arbete eller en bokhandelsspekulation.
(Är då en bokhandelsspekulation en ohederlig mans
arbete? Vad säga bokhandlare och förläggare om det?)
j Att sätta saken på sin spets eller oförmågan
att se rnellantoner, övergångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
