- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
284

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetiskt - Om modernt drama och modern teater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

284 LIKT OCH OLIKT

hoppas från den stora publikens bevågenhet för
framtiden.

Denna Paul Févals folkkomedi från 1852, ättling
i nerstigande linje från Alexander Dumas’
negerromantik, kunde ännu finna öron, i stånd att fatta
sammanhanget av denna för mig olösliga
rövarhistoria, träffa åskådare, som kunde hålla isär
tjugofyra uppträdande personer, intressera sig för det som
icke hade det minsta å propos. Jag hade frågat mig
från början: vad kommer allt detta mig vid? Det
rör mitt hjärta och sinne lika litet som Polens affärer,
och jag inbillade mig att de skickliga skådespelare,
som nödgades agera äventyret, skulle känna sig bra
litet uppbyggda av att spela på kostymen och
intrigen.

Detta var dramat från 1830, återupplivandet av
Shakespeare och spanska dramat genom Victor
Hugos Cromwell och Hernani, alltså redan då en
återgång till äldre stadier, som ju var romantikens
huvudsakliga uppgift på alla områden, och därmed
börjar kanske teaterns förfall.

Att nämligen upptaga en konstform från
renässanstiden, vilken ju kunde vara tidsenlig, när
människornas fantasi var så livligt upprörd, att man kunde
umbära dekorationer, var otvivelaktigt ett missgrepp,
ehuru mindre då vid 1830, när förtvivlan över
reaktionen framtvingat längtan bort från samtid, antingen
tillbaka i framtid eller långt framåt i utopier om det
fullkomliga samhällsskicket. Men vad som hos
Shakespeare kunde bli huvudsak, då utstyrseln var ingen,
nämligen det psykologiska förloppet, det måste hos
romantikerna bli försummat, då så mycken tid
åtgick till mellanakterna och apparatens skötande. Där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free