Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt III: Skräddarverkstan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 KRISTINA
MARIA ELEONORA
stryker Kristinas hår.
KRISTINA.
Du har varit drottning, du också, en gång!
MARIA ELEONORA.
Nej, mitt barn, jag åtnöjde mig vara den store
konungens maka, och din mor... så länge jag fick.
Darrar på rösten. Men så röck man mitt barn ifrån
mig..* Gud förlåte dem, om han kan!... och så
uppfostrades du till karl!... Där har de’t!
KRISTINA.
Tala mer, det gör så gott höra någon beklaga
sig!
MARIA ELEONORA.
Lilla toka! Det var ju du som skulle lätta ditt
staekars hjärta!
KRISTINA.
Låt mig vila en stund först, jag är så trött, så
trött... så skall jag beklaga mig sen!... Stryk på
pannan! Nu blundar jag... ljuvligt... en minut
bara!... en enda minut! få vara barn igen, barn,
oskyldig, bekymmerslös!...
MARIA ELEONORA.
Stackars lilla dronningen!
KRISTINA
börjar med en hal, honungsöt stämma.
Hör du mor lilla, var inte pfalzgreven Johan
Kasimir calvinist ?
. MARIA ELEONORA.
Du menar Carl Gustavs far. Jo, han var
reformert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
