Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fadren. Sorgespel i tre akter - Andra akten - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
60 NATURALISTISKA SORGESPEL
LAURA.
Det var välvilja från min sida, ty du
försummade din tjänst för det andra arbetet.
RYTTMÄSTARN.
Det var nog icke välvilja, ty du hade haft
visshet om, att jag en dag skulle vinna mera ära på det
andra än på min tjänst, och du ville framför allt icke
att jag skulle vinna någon ära, emedan det tryckte
din obetydlighet. Därpå har jag uppfångat brev
ställda till dig.
LAURA.
Det var nobelt gjort.
RYTTMÄSTARN.
Ser du, du har högre tankar om mig, som det
kallas. Av dessa framgår att du en längre tid samlat
alla mina fordna vänner emot mig genom att
underhålla ett rykte om mitt sinnestillstånd. Och du har
lyckats i dina bemödanden, ty nu finns det inte mer
än en enda som tror mig vara klok, från chefen ner
till köksan. Nu förhåller det sig med min sjukdom
på detta sätt: mitt förstånd är orubbat, som du vet,
så att jag både kan sköta min tjänst och mina
åligganden som far, mina känslor har jag ännu något
i min makt, så länge viljan är tämligen oskadad;
men du har gnagt och gnagt på den att den snart
släpper kuggarne och då surrar hela urverket opp
baklänges. Jag vill inte vädja till dina känslor, ty
sådana saknar du, det är din styrka, utan jag vädjar
till ditt intresse.
LAURA.
Låt höra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
