Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra entreprenörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var oerhört. Men vad gjorde det. Ändamålet var
ju vunnet. Den unge mannen var känd i den
litterära världen.
Nedkomna på hamnbryggan svuro våra
bokanmälare i månens åsyn en dyr ed att icke med
ett ord i tidningarne nämna om hela uppträdet. Och
de erkände sig skyldiga att bli kastade i Norrström
om de bröto den eden. Och de höllo sin ed.
Detta hindrade alls icke att de följande dag
fingo läsa, var och en i sin tidning, de mest
smickrande lovord om den unge mannens föredrag. De
kloka fruarne hade i tid iakttagit teets verkningar
och vädrat tobaksrullarne för att låta en dyrbar tid
gå förlorad.
Herr Lagerström fortfor att låta sig bäras på
mjuka armar. När han skrivit sin första enaktspjäs,
sammankallade de beskyddande fruarne kungliga
nationalteaterns artister och tidningarnes
teaterrecensenter, men aktade sig att bjuda några bokanmälare.
Den förnämste skådespelaren vid lilla nationalteatern
måste läsa upp stycket, vilket läst av honom måste
göra lycka. Dagen efter lyckönskades nationalteatern
i tidningarne till det nya stycket och den inhemska
dramatiken till en ny författare. Att stycket antogs
efter den betan, det var givet.
Efter ett par år utan några umbäranden eller
missöden var vår Lagerström så stor författare, att
han å sin sida börjat beskydda unga författare. Han
tillämpar därvid en grundsats som han har ur
erfarenheten: det är ens eget fel om en icke kan
komma fram.
Nå, men de, vilka icke låta beskydda sig, eller
de, vilka icke äro nog lyckliga att falla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
