Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FABLER 23
streck, likt två silvertrådar, slingra sig från norr till
söder. Han följde i höjden järnbanan, vars skenor
lyste av daggen, i det han inandades en luft, fylld
av orange- och magnoliablommornas doft, och fick
syn på en stor rundel fullsatt med fläckar av gula
bloss. Det var en stad. Nyfiken på att få veta huru
de tvåhänta varelserna buro sig åt med hänsyn till
täcka könet, gjorde måsen sitt inträde i staden,
hållande sig avsides för att icke utsätta sig för en
närgången uppmärksamhet. Han fick då se en stor
byggnad, upplyst av armstakar med elektriskt ljus,
ur vilken en helgdagsklädd hop trädde ut:
kvinnfolken främst och männen bakefter bärande deras
schalar.
- Där ha vi mannen-drängen, grumsade måsen.
Han flög och gömde sig på en takränna.
Därifrån kunde han iakttaga dem, där de vandrade åt
olika håll. Kvinnfolken gingo där raka som
drottningar, och kavaljererna gjorde dem sin kur med
hatten i hand, bjödo dem armen på ett förekommande
sätt och visade alltjämt ledsagarinnan små omsorger,
utan att man kunde upptäcka en enda dam, som
gjorde något sådant för en kavaljer.
- Jämlikheten är icke införd här, yttrade
måsen.
Han blickade över till ett fönster mitt emot,
där man hade glömt att fälla ned gardinerna.
En ung kvinna satt där på en vilsoffa och
betraktade med ett kallt, högdraget leende en ung
man, som bönfallande böjde knä för henne på en
matta.
- Vad begär han där annat än att hon skall
giva honom det, som hon kommer att sälja åt honom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
