Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska landskap med utvikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK NATUR 17
Om dessa stenar redan varit föremål för grundlig
undersökning, vet jag ej, men Linné märkte liknande
på Öland och har avbildat en del i Ölandsresan, sid.
51. Han kallar dem stenjättar emedan de voro fyra
till sex famnar höga. De förekommo vid Kylley mellan
Strandridaregården och Kalkugnen. »När man var ett
stycke ifrån dem sågo de ut som stöder, bröstbilder,
hästar och jag vet inte vad för spöken.» ,,.
Även Olaus Magnus har lagt märke till dessa
fornfynd och omrör dem vid historien om
Starkodder. Afzelius omnämner att Nordens hedningar
hade Skurdgudar, gudabilder uppställda under
skyddstak utmed landsvägarne. Rester av dessa borde väl
finnas i jorden, även om de varit av trä.
III.
Det är nyårstid och solnedgång när uppgående
tåget stiger från Eslöv upp emot Hör. Uppsvensken
lämnar slätten med ett visst välbehag, ty dess
skönhet är honom främmande. Själva bokskogen med dess
halvmörker och gräslösa släta mark är för fin för
honom. Därför lättar hans sinne upp ovanför Stehag,
där gråstenar och björkar, ljusa eklundar med
gräsmattor och enbuskar erinra om Mälardalen. De
lagrade bergarterna, av naturen redan bearbetade för
kultur, ha upphört, och gneissen börjar för att
omväxlande med granit icke sluta mer, ej ens vid
stambanans slut i Stockholm.
Det är Skånes skogsbygd som vidtager, och vid
Hör synes en ås med granskog, många skogshöjder,
2. - Strindberg, Prosabitar frän 1890-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
