Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanska-Portugisiska minnen ur svenska historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORISKA UPPSATSER 71
cula infrascripta. Contigit enim in present! pestilencia, que
anno domini MCCCCXXI in diversis mundi partibus et in
hac Stockholmens! ciuitate ac regno Sueciae cotidie
in-grassatur, quod quidam fräter lector in ordine predicatorum
inguinariis apostematibus, quibus ut commeniter in dicta
pestilencia morientur homines, grauiter torquebatur. Hic
vite periculo, imminente, cum sibi conscientiam merito
faceret, quod sepedicta miracula in suis quaternis per ipsum
a retroacsis temporibus fideliter conscripta occultata diucius
tenuisset, tum ne daretur occasio malignandi detroctorbus,
tum ne fratres notam cupiditatis incurrerent, illabebatur
ejus proposito, ut firmiter voueret, quod si conualesceret,
predicta dei beneficia in hac tabula publicaret. Facto igitur
voto, ut prefertur, mox prenosticaciones sensit remedi et
processu temporis rupta inflacione inguinis non sine
ex-presso signo divini beneficii integre sanitatis effectum
consecratus est.–––-
Underverken rörde sig mest om sjukes botande
och sjöfarandes räddning ur sjönöd samt väckte på
sin tid stort uppseende inom landet.
Dominikanerorden sökte icke som
Cistercien-serna den mera obemärkta platsen ute på
landsbygden, utan slog sina bopålar hälst i de stora
städerna, där den kunde genom sin överlägsna
bildning inverka på stormännen och gripa djupare i
folkens öden. Vi finna därför även i Sverige stora
personligheter utgå ur dominikanernas led, stiga till
ärkebiskopsvärdigheten såsom Johannes på
1280-talet, hitsänd av S: t Hiacinthus att befordra
dominikanernas inflytande i Sverige. Den mest och sist
berömde var väl Martinus Skytte som blev den första
evangeliska biskopen i Finland år 1528. Att
spanjorer funnits ibland Dominici lärjungar i Sverige
är säkert. Därom vittnar bland andra urkunden
Diarium Wazstenense, birgittinernas dagbok från 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
