Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus I. Om svavlets natur såsom fossilt harts uttryckt i formeln CH4.O=CH3.HO=CH2.H2O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
haft till att verkställa en organisk analys och måste
för arbetsbesparings skull inskränka mig till att
begagna redan för handen varande analyser. Man vet
ju att om svavelsyrlighet ledes över glödande kol,
man får kolsyra; men om man leder svavelångor
över glödande kol, får man kolsvavla. Över
kol-svavlans natur kämpades blodigt före mitten av detta
århundrade, och redan långt före trodde LAMPADIUS
att kolsvavlan bestod av svavel och väte. Om han
sagt kol och väte hade jag haft stöd för min mening
att kolsvavlan är ett kolväte analogt med bensol.*
Varför jag tror att kolsvavlan är en bensol?
Därför att jag tror svavlet bestå av kol, väte och
syre, finner jag det ytterst logiskt att när
svavelångor (icke svavelsyrlighet!) ledas över glödande kol,
dessa ångor måste berövas sitt syre och bli från
C H O ett C H (hartsernas sönderdelningsprodukter
tillhöra ju mest bensolserien!). Och när kolsvavlan
besitter nästan alla en bensols egenskaper, finner
jag mig berättigad godkänna antagandet. Absolut
ren kolsvavla är svavelfri, luktar eteriskt, behagligt
(märk väl) som bensol; har en mycket låg kokpunkt,
är ytterst lätt antändlig, är olöslig i vatten, är starkt
ljusbrytande, löser hartser, fetter, olja, kautschuk,
svavel etc. alldeles som bensol. Ja dess fysiologiska
* Märk härtill att bensolens, C6 H6, atomsumma är 77,82
under det kolsvavlans är 75,93. Hur skall jag krångla mig ur
detta, utan att våldföra siffror? Jo, bensolen har en kärna,
som uppträder vid olika substitutionstillfällen, och denna heter
C6 H4 samt har kolsvavlans atomsumma (molekularvikt) 75,82.
Och när den uppträder i hartsernas sönderdelningsprodukter
resorcin, ftalsyra etc., så synes kolsvavlan såsom en svavlets
sönderdemingsprodukt hjälpa mig betydligt vid bevisandet av
svavlets analogi med ett harts!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
