- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 27. Prosabitar från 1890-talet /
147

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus II. Om kolets och ämnenas transmutation, transformistisk kemi eller allt är i allt!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANTIBARBARUS 147

Röken ur våra skorstenar från eldstäderna i
boningsrum, där ved förbrännes, uppgives innehålla:
koloxid, kolsyra, lätta och tunga kolväten, cyan,
ammoniak, vattenångor, tjärångor, träättika, träalkohol,
kreosot. Och stenkolen anses giva uppemot ett
hundratal sönderdelningsprodukter.

Kan man då vara böjd att tro kolet vara ett enkelt
ämne, så må man fråga sig varför naturen alltid
arbetar med föroreningar.

Diamanten var ju oftast förorenad av kiselsyra,
mangan, järn, lerjord, och grafiten av desamma
ämnena plus kalk och talk; är det då icke möjligt att
diamantens föroreningar äro konstituerande
beståndsdelar?

Bor är ju en förvant till kisel och kol; men när
man framställer bordiamanten glödgar man en längre
tid bor i smältande aluminium. I de bordiamanter
man erhållit har man även funnit verkliga diamanter.
Har bor blivit kol, eller har lerjorden (aluminium)
deltagit i processen? Varför äro diamantens och
arrago-nitens (kolsyrad kalk) fosforescensspektra analoga?

Varför har man i nyare tider velat ställa grafiten
som ett särskilt ämne mellan bor och kisel? Och
varför tog man icke diamanten och placerade den ibland
alumo-silikaten + något kolsyrat järn- eller
mangansalt?

Och så reser sig en ny fråga: var finnes rent kol?
I naturen ej, i laboratorium ej, ty även om jag
förbränner kalium eller magnesium i kolsyra, visar det
uppkomna fint utfallna kolet en halt av syre och väte.

Om man nu vet, att i askan efter växter, som ju
huvudsakligen hålla kol, man återfinner nästan alla
kända ämnen; och om man vet att kol genom kolgrup-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1890/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free