Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus II. Om kolets och ämnenas transmutation, transformistisk kemi eller allt är i allt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
152 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
nödvändiga för kolets upptagande, hur kunna då
bladlösa växter^svamparna till exempel, som växa otroligt
hastigt, få fatt i sitt kolförråd? Svamparna bevisa
åtminstone att blad och klorofyll ej äro nödvändiga för
kolnutrition. Klorofyllkornen, vilkas analogi med de
röda blodkropparna är ådagalagd icke minst i
anseende till järnhalten, synas hava samma bestämda
uppgift att upptaga syre och avge kolsyra och sålunda
tjäna vid oxidationsarbetet.
Antaget återigen att växterna voro uteslutande
hänvisade till rötterna såsom nutritionsorganer, i
vilken form, frågas då, skulle kolet upptagas? Man
svarar: kolsyrade salter, brunns- och källsyror med
flera. Men i så fall, varför äro icke de kolrika
kolbottnarna, torvmossar och dylika marker de
vegetationsrikaste, utan varför gå skogarna bäst på
rullsten, på sand, på berg, och varför är åkerjorden
den mest odlingsbara av alla, ehuru den består av
söndergrusat urberg i form av alumo-silikater i
förbindelse med kali, natron, kalk, talk och järn.
Stort taget leva de flesta växter på lerjord och
kisel, vilka båda ämnen i föreningar med kalium och
natrium, som sällan eller aldrig saknas, äro lösliga
och med saltsyra eller kolsyra gelatinera. Nu är att
märka det aluminium eller lerjord endast
undantagsvis ingår i växtens konstitution, och huvudsakligen
träffas hos några kryptogamer, mest hos
lycopodii-arter, där den återfinnes ända till 57 procent. Hos
fanerogamer uppträder lerjorden så omärkligt, att den
vanligen understiger l procent. Och där undantag
råkas, såsom i tallens bark 10 procent eller
hästkastanjens fruktskal 5 procent, dess närvaro torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>