Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes suckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
III.
Mineralsamlingen är ordnad efter de såsom enkla
ansedda ämnena, men i naturen finns icke ett enda
enkelt ämne; icke ens gediget guld är rent, ty dess
halt uppgives högst vara 98 procent.
Huru äro då, frågas, mineralen bestämda; efter
vilka proportioner äro de hopkomna? Godtyckliga,
blir svaret, ty varken föreningsvikt eller atomvikt äro
här bestämmande, ehuruväl båda skymta fram här och
där för att å andra ställen fullständigt döljas.
Alltså det naturen frambringar är bildat efter
andra lagar än det kemisten i laboratoriet framställer.
Ett exempel:
Mineralet kobolt-nickelkis, tecknat (Co Ni)3 S4,
eller 3 kobolt, 3 nickel och 5 svavel ger vid
metallurgisk behandling intill 42 procent nickel och intill 58
procent kobolt. Nu är visserligen kobolts atomvikt
58, men det är även nickels, och nickeln faller dock ut
med endast 42. Enligt Davy ges nu en
nickel-svavelförening som håller 58 nickel och 42 svavel. Markorn
nu huru talet 42 som i förra fallet uppträdde som
nickel, nu uppträder som svavel.
Men det finnes återigen en arsenik-nickel som ger
42 procent nickel.
Detta spökeri med talet 42 bör bestämt kunna ge
spåret till kobolts och nickels sammansättning, ty
dessa två metaller med lika atomvikt äro av tyska
fackkemister icke längre ansedda som enkla, sedan
det lyckats en Kruss (Krauss?) att omvandla den ena
metallens salter i den andras.
Men även svavels och arseniks naturer skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
