Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldets syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
som väger 303 eller lika med Au C13 possibiliteten att
ge guldklorur AuCl3.
För denna blysulfatets förmåga att transmuteras
i guldklorur talar denna följande omständighet.
Vid äldre metoder att affinera silverhaltigt guld
inträder ett moment då lösningen innehåller:
blysulfat, järnoxid och svavelkoppar. Kokas denna
lösning med salpetersyra och soda erhålles: 970 guld,
28 silver och 2 platina. (Frémy, Pelouze.)
Reaktionen bleve väl då: Järnoxiden (-oxidulen?)
tar svavelkopparns svavel, som av salpetersyran blir
svavelsyra och ger järnsulfat, vilket fäller guld ur
Pb S O4 = 303 = Au C13 = 303.
Överskjutande Fe O2 H2 O = 107 = Äg = 107
konstituerar sig som silver etc.
Experiment visande att Faluprocessen är en
syntes- och icke en extraktionsmetod:
Exempel l. En pappersremsa doppas i
lösning av järnsulfat; rökes över ammoniaksflaskan och
blir blågrön som guldoxidul; torkas i lindrig värme
(över en tänd cigarr) och blir kastanjebrun som
guldoxid; slutligen framträder guldgula metallglänsande
fjäll. Dessa lösas visserligen av salpetersyra och av
saltsyra, men detta är även fallet med fint fördelat
guld.
De gula fjällen äro icke svavelkis, ty de ge ej
vätesvavla med syror.
De amalgameras med kvicksilver, vilket järn ej
gör.
Papperet färgas blått av gult blodlutsalt, ty
järnsalt finnes där; men även guldsalter ge berlinerblått
med blodlutsalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
