Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Typer och prototyper inom mineralkemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
520 1’ROSABITAR FRÄN 1890-TALET
klorateis förmåga att giva 39 syre utövat det
inflytandet, så tvingas vi tro att kalium 39 blivit syre 39.
För att nu återvända till vattnet: vad är vattnet?
Det är en vätska, ur vilken alla ämnen, till och med
silver och guld, kunna medelst lämplig behandling
uttagas. När i denna vätska införas poländarne från en
zink-kolstapel, stöter kolpolen bort 11 <y0 väte (och ett
decimalbråk), som går till zinken. Varför 11 frågar
man sig, utan att vilja direkt insätta kolet (C^ll ...)
i stapeln som bestämmande då ju detta kan ersättas
med flera metaller? Frågan må stå öppen så länge.
Låtom oss under tiden se på uppkomsthistorien
av talen 15 och 14 i typerna
15 o/o väte 1t 14,7i o/o
oe eller ’
85 o/o syre 85,29 o/0
Lavoisier som först erhöll dessa tal ledde
vattenångan över rött järn; nu begagnas koppar eller flera
andra metoder. Talen står där likafullt, 15,85 som är
syres atom och 15 som är kväves, och vi kunna lika
litet förklara detta som de ovan anförda exemplen
på atomviktens inflytande på procenthalten. Det är
möjligt att vi stå framför ett naturens axiom,
matenens enhet, som i egenskap av axiom ej kan bevisas.
Och skulle kemien öppnas med självklara sanningar
men obevisliga är den ej ringare än den mest exakta
vetenskapen, matematiken vilken är grundad på
obevisade lärosatser och obevisliga.
Men innan vi lämna talen 15 och 85 utgörande
vattnets procent i väte och syre:
15 o/o väte
85 o/o syre
skola vi skärskåda syrets atomvikt
15,85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
