Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbaren i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIA 627
krigshärars. Behöver jag gå till trakten av Jardin
des plantes för att där finna Linnés namn
odödlig-gjort genom en gata, som är granne till Buffons
och Cuviers? Är det av nöden att fara till
Montmartre för att där upptäcka den gata, som bär
Berzelius’ namn? Jag har nyss bläddrat i hans kemi
i Sorbonnelaboratoriet och har stavat mig till hans
namn, liksom tre andra landsmäns, på fasaden till
Sainte-Qeneviévebiblioteket.
Och under denna samma kupol eller helt nära
hade jag en gång äran att in a b s e n t i a få två
uppsatser lästa inför de gamle vise i grön frack.
Om jag sloge mig i språk med en studerande
vid École des mines och av honom begärde
upplysningar angående mineralogerna Scheele, Wargentin,
Bergman, skulle han kunna säga mig en hel hop om
dem utan att veta att de äro från Norden och att
Scheele delar med Lavoisier äran av att ha
grundlagt den nutida kemien. Och om ni är god och följer
med mig under kupolen vid Quai Voltaire, till arkivet,
skall ni få veta huru många svenska barbarer som
varit ledamöter av Institutet allt ifrån Bergman, som
var den förste, år 1760, till Nordenskiöld, Lovén och
Retzius nu senast.
Jag går över till de sköna konsterna. I själva
Louvre är Alexander Roslin omkring år 1760
installerad såsom porträttmålare efter att ha upptagits i
kungliga målningsakademien. Hans förnämsta arbete,
Ludvig XV:s återkomst från staden Metz,
har förr haft en hedrad plats i Hotel de Ville. Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
