Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Césarine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Césarine.
Om Alexander Dumas fils drama La femme de Claude.
Ingen känsla går i intensitet upp mot den
dramatiska författarens vid hans arbete. Han skapar
människor, stundom av intet, stundom av en klump
lera; han styr deras öden efter sina nycker; han
straffar och belönar; han härskar över liv och död i
det han för sin värld till ett gott eller olyckligt slut.
Och människorna mottaga hans skapelser som
verkligheter, älska eller avsky dem, diskutera dem
åtminstone och kritisera skaparen på samma sätt de döma
den store okände, var och en efter sitt sinne.
Med vilken rätt tar man sig friheten att säga till
författaren: Ni hade bort göra detta eller detta? Är
han inte herre över sin egen lilla värld? Visserligen!
Men vi äro polyteister, vi andra, halvgudar, och det
finns alltid olympier, som vilja störta titanerna, eller
vad kommer på ett ut, undervisa dem. Alltså, och
som man frågat mig om min åsikt rörande M.
Dumas’ skådespel, se här min blygsamma mening.
M. Dumas synes ha gjort sig själv orätt med
företalet till sitt beundransvärda drama. Konstnären
arbetar omedvetet, skapar som naturen på slump med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
