Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Césarine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIA 635
Konsten att sönderslita en man, är den verkligen
så stor att man måste tilldela den destruktiva kvinnan
hemlighetsfulla egenskaper? Kärleken, en psykisk
transfusion, där mannen utsuges, ger mannen intet
annat än en reaktiv impuls, varav han skapar själv en
källa till handling. Kvinnan, en ackumulator, där
mannen magasinerar sin själs strömmar, går sin väg helt
enkelt, klipper av ledningstrådarna och maskinen
funktionerar illa eller stannar tills den förlorade
apparaten ersatts.
Claude;s hustru har långt ifrån lyckats i sina
upplösande manövrer. M. Claude’s intellektuella
egenskaper utvecklas förträffligt, vare sig hustrun är där
eller inte. Och geniets gåva växer alltjämt,
oberoende av en Xantippas gräl eller en Aspasias lek.
Césarine har ingenting tagit ifrån eller lagt till
Claude’s storhet, som förblir densamma i hans arbete,
vilket han slutligen skyddar med ett revolverskott.
Kort sagt, vi finna i honom en man, som kan leva
trots allt, som kan draga gagn av även dumheterna
hos en kvinna, vilken han dödar som tjuv och ersätter
som otrogen hustru.
Och den stackars Césarine i sin tur, se där en
kvinna, kvinnan kanske! Tarvlig i sin liderlighet,
tvekande i hämndens ögonblick, sublim i sin omedvetna
naivitet.
Cantagnac målar henne: odisciplinerad,
lättsinnig, grym och fal.
Césarine överträffar honom och överträffar
författaren i förordet i det porträtt hon målar av sig
själv:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
