Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnohat och kvinnodyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det finns män som arbeta på sin undergång i
det att de ägna sig åt kvinnoemancipationen.
Kvinnans frigörelse, det innebär mannens
avsättning, den bildade manliga klassens hemfallande åt nöd
och tillskapandet av en kvinnlig klass av androgyner.
Att kvinnorna anfalla våra befästningar, att
kvinnorna göra dåraktiga försök, att de frigöra sig från
sina familjeplikter och till och med göra uppror mot
moderskapet, må så vara! Men vad skall man tänka
om män, som undergräva sina egna fästningars
grundvalar? Ha de förlorat känslan av sitt kön? Har deras
självbevarelseinstinkt förintats, då de på detta vis
tala å kvinnornas vägnar mot sig själva?
Det är troligt nog, eftersom de känna sig
underlägsna sig själva, eftersom de förlorat begreppet om
sitt kön och vid tillbedjandet av kvinnorna icke längre
tillbedja kvinnor, utan ... män.
Onaturlig lastfullhet!
Kvinnodyrkan är de klentrognas sista vidskepelse,
importerad i Skandinavien av två eskimåer, som
predika samhällets ombyggnad på nya stöttar - det
nya mankvinnosamhället, uppburet av karyatider, som
föreställa amazoner.
Där, mitt emot denna kvinnodyrkan, bor mitt
förmenta kvinnohat.
Om jag hyser hat mot frigörarna, är det därför
att jag älskar kvinnorna och därför att det snart
icke skulle finnas sådana längre, om man lyssnade
till de förra.
Må vi återgå till naturens ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
