Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blomstrens hemligheter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju också alla system strandat från Linnés till De
Candolle’s; Linnés först av alla. Tag till exempel
blommor av en gurkväxt; man finner fem ståndare och
förpassar örten till Pentandria. Men vid närmare
betraktande äro av fyra ståndare två och två sammanväxta
– det är diadelfiskt – olyckligtvis är den femte
ståndaren fri, och därmed är växten omöjlig få in i
systemet – skulle vara omöjlig om ej den hade
han- och honblommor skilda, men på samma stånd, varför
gurkan räknas till Monoecia. Likaså: Valeriana
officinalis, vilken hör till Triandria, har ett syskon
Valeriana dioica som är monoecist eller tvåbyggare.
Det hela går på ett ungefär, en växt är hemma
litet var stans, och är alls icke så klassmedveten som
systematici tro. Samma är fallet i de så benämnda
naturliga systemen, grundade på »väsentliga»
karaktärer, ehuru ingen kunnat definiera begreppet
oväsentlig. Sålunda inför Svenska statsläroverkets botanik
örten alpviolen (Cyclamen europeum) under
dikotyledoner och familjen Primulaceae. Nu är likväl
det egendomliga fallet med Cyclamen att den gror
utan hjärtblad, och att den först utvecklade
rotskivan skjuter direkt ett örtblad. Denna rotskiva synes
då fungera som kryptogamernas protallium och örten
skulle kunna sägas vara en symbios av en kryptogam
och en fanerogam, så orimligt det än kan låta.
En stor skenbar oreda synes det råda, men ett
oändligt sammanhang, och då det är från likheter
vi sluta, icke från olikheter, så vill jag påpeka en
samling likheter som visa spåren av ett oavbrutet
sammanhang i den universella oredan.
Det finns en liten älskvärd företeelse i växtvärlden
som kallas Pyrola. Den har fått sitt namn av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
