Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blomstrens hemligheter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsättning mot granen, ehuru de stå varandra så nära
och kanske därför söka varandras sällskap liksom
tallen söker alen [1].
Om man »ytligt» betraktar en ung avlövad björk,
ser man att den söker pyramidformen som granen,
att dess grenar ha en benägenhet att bilda krans
som granen. När granen blir gammal hänger hans
grenar liksom den gamla (häng-)björkens kvistar.
River man av den vita nävern på en björk, så visar
sig en svart bark icke olik granens mörka. Björken
håller socker i vissa kärl och granen håller harts,
men om våren är det unga björklövet hartsigt, och
bien som hämta harts från granarna (åtminstone i
Österrike) transmutera nog hartset till socker [2]. Om
man bränner den vita nävern, får man den svarta
kimröken, vilken är svart som den brända granrotens
tjära.
Allt detta kallas av botanisterna oväsentliga
likheter; låtom oss då skåda några väsentliga. Båda
träden hava blommorna i hängen, vilka slutligen bli
kottar, och bådas ståndaretal är fyra eller multipel
(granen åtta). Båda hava han- och hon-hängen skilda
men på samma stånd. Detta är kolossalt väsentligt!
Men så återstår att björken räknas till angiospermerna,
ehuru den är en gymnosperm som granen, en
av livets många motsägelser som den vetenskapliga
botaniken ännu icke löst!
Sista invändningen: ett lövträd kan väl icke likna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
