Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Bröder emellan. - Tredje kapitlet. Nybyggarna på Lill-Jans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ju ändå inte ond. Springa! Det skulle inte en
hund ha gjort, om man kastat en köttbit åt honom!
– Han är så besynnerlig! mumlade han och
rappade av golvtiljorna. Därpå gick han till sin pulpet,
skruvade upp stolen så högt den gick, och klättrade
upp. Ifrån denna upphöjda plats brukade han
se människor och förhållanden från en högre synpunkt,
och han brukade finna dem små, dock icke
så små, att de ej kunde användas för hans ändamål.
TREDJE KAPITLET.
Nybyggarna på Lill-Jans.
Klockan var mellan åtta och nio den vackra majmorgonen,
då Arvid Falk efter scenen hos brodern
vandrade gatorna framåt, missnöjd med sig själv,
missnöjd med brodern och missnöjd med det hela.
Han önskade att det vore mulet och att han hade
dåligt sällskap. Att han var en skurk, det trodde
han icke fullt på, men han var icke nöjd med sig
själv, han var så van att ställa höga fordringar på
sig, och han var inlärd att i brodern se ett slags
styvfar, för vilken han hyste stor aktning, nästan
vördnad. Men även andra tankar döko upp och
gjorde honom bekymrad. Han var utan pengar och
utan sysselsättning. Detta senare var kanske det
värsta, ty sysslolösheten var honom en svår fiende,
begåvad med en aldrig vilande fantasi som han var.
Under ganska obehagliga funderingar hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
