Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet. Röda rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Han ser ut som en tjuv, sade Sellén, där han
stod i fönstret och tittade illmarigt ut åt vägen. – Får
han bara gå i fred för polisen nu, så är det bra! –
Raska på, Olle! ropade han efter den bortgående.
Köp sex franska bröd och två halva öl, om det blir
något över på färgen!
Olle vände sig om och svängde med hatten så
tillitsfullt, som om han redan hade kalaset i
bakfickorna.
Lundell och Sellén voro ensamma. Sellén stod
och beundrade sin nya sammetsväst, som så länge
varit föremål för Lundells tysta låga. Lundell
skrapade sin palett och kastade avundsjuka blickar på
den förlorade härligheten. Men det var inte det, han
nu ville tala om och som han hade så svårt att
komma fram med.
– Se hit på min tavla ett tag, sade han. Vad
tycker du nu, allvarsamt!
– Du ska inte knåpa och rita på henne, du ska
måla! Var kommer ljuset ifrån? Ifrån kläderna, ifrån
de nakna partierna! Det är ju alldeles tokigt! Vad
andas de där människorna? Färg, linolja! Jag ser
ingen luft!
– Nå, menade Lundell, det där är så olika, som
du säger! Men vad menar du om kompositionen?
– För mycket folk!
– Ja, du är då faslig; jag ville nära på ha dit ett
par till!
– Låt mig se nu! Det är ett fel här! – Sellén
sköt dessa långa blickar, som äro egna för kustbon
eller slättbon!
– Ja, det är ett fel! Kan du se det? medgav
Lundell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
