Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Absint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfunna brott och ouppfunna laster, men av feghet
hindrats att begå några av dem. Han kastade genast
en granat på den dystre och stormade åt kyparen
efter en romtoddy, på ett grammatikaliskt, ohyfsat
språk, med en stämma som en korporal.
– Där är ert ödes handhavare, viskade den
dystre åt Rehnhjelm. Det är stortragöden, sceniske
direktören och intendenten, min dödsfiende.
Rehnhjelm ryste, då han betraktade den
förfärliga gestalten, som utbytt en blick av djupaste
hat med Falander, och nu satt och besköt passagen
med spottsalvor.
Därpå öppnades dörren ånyo, och in gled en
halvgentil, halvgammal man med oljat hår och vaxade
mustascher. Han slog sig förtroligt ner hos
direktören, som gav honom långfingret med en
karneolsring att skaka på.
– Det är redaktören av stadens konservativa
tidning; försvararen av tronen och altaret. Han har
fri entré mellan kulisserna och vill förföra alla flickor,
som direktören icke kastar sina ögon på. Han har
fordom varit kunglig ämbetsman, men måste lämna
platsen, jag skäms att säga varför, upplyste Falander.
Men jag skäms också att sitta i samma rum som
dessa herrar, och jag har dessutom en liten
tillställning för mina vänner där inne i kväll i anledning
av min recett i går afton. Har ni lust att vara i
dåligt sällskap, med de sämsta sujetterna, två illa
kända damer och en gammal slusk till herre, så
välkommen dit in kl. 8.
Rehnhjelm tvekade icke ett ögonblick att
emottaga bjudningen.
Spindeln på väggen klättrade igenom sitt nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
