Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet. I Vita bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Nej, sade snickarn, frälsning behöver de inte,
men mat och kläder, eller helst arbete, mycket arbete
och bra betalt arbete. Men det är inte värt att
damerna gå in, för den ena ligger i kopporna...
– I kopporna! skrek fru Homan; och man har
inte sagt ett ord! Kom, Eugenie, så ska vi skicka
polisen på dem. Fy, sådana människor!
– Men barnen då! Vem rår om dessa barn?
Svara! sade fru Falk och hotade med blyertspennan.
– Det gör jag, goa frun! sade modern.
– Men mannen! Var är mannen?
– Han håller sig allt undan vid det här laget,
sade snickarn.
– Jaså! Då ska vi skicka polisen på honom!
Och vi ska sätta honom på arbetshuset! Här ska
bli annat av! – Det här var ju ett riktigt bra hus,
som jag sa, Evelyn!
– Behagar inte frun sitta? frågade snickarn.
Man pratar bättre då man sitter, men vi ha inga stolar
att bjuda på och det gör ingenting; vi ha inga sängar
heller, dem tog kontribution till gaslysningen, pro
primo, för att ni ska slippa gå i mörker från teatern
om nätterna; vi ha ingen gas, som ni ser; och till
vattenledningen, pro sekundo, för att era pigor ska
slippa gå i trapporna; vi ha ingen vattenledning;
och till kurhuset, pro tertio, för att era söner ska
slippa ligga hemma...
– Kom, Eugenie, för Guds skull; det här blir
olidligt...
– Jag försäkrar er, mina damer, att det här
redan är olidligt, sade snickarn. Och det kommer
en dag, då det blir än värre, men då, då komma vi
ner från Vita Bergen, från Skinnarviksbergen, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
