Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde kapitlet. Om Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGUFJÄRDE KAPITLET.
Om Sverge.
Man hade kommit till desserten. Champagnen
gnistrade i glasen, vilka bröto ljusstrålarna från
kronan i Nicolaus Falks matsal i våningen vid
Skeppsbron. Arvid mottog vänliga tryckningar från
alla håll med komplimanger och välönskningar,
varningar och råd; alla ville vara med och assurera
sig en del i hans framgångar, ty det var nu en
avgjord framgång.
– Häradshövding Falk! Jag har den äran! sade
presidenten i kollegiet för ämbetsmännens löner,
och nickade över bordet. Det är en genre som
jag förstår!
Falk mottog den sårande komplimangen med
lugn.
– Varför skriver ni så melankoliskt? frågade
en ung skönhet, som satt till höger om skalden.
Man skulle tro att ni varit olyckligt kär!
– Häradshövding Falk! Får jag lov att dricka!
sade redaktörn av Gråkappan från vänster, i det han
strök undan sitt långa, ljusa skägg. Varför skriver
inte häradshövdingen i min tidning?
– Jag tror inte herrarna skulle trycka vad jag
komme att skriva! svarade Falk.
– Jag vet inte vad som skulle utgöra något
hinder?
– Åsikterna!
– Ah! Det är inte så farligt med den saken. Det
jämkar sig nog! Inte ha vi några åsikter inte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
