Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - I midsommartider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och svettdropparna pärlade ned för hennes ansikte,
ty det var hett i skogen.
– Jag är så törstig, mamma! klagade den lilla flickan.
– Älskade barn, giv dig till tåls, så får du vatten
när du kommer fram.
Och hon kysste den lillas torra små läppar, och
då log barnet, glömmande sin törst.
Men solen brände och luften stod still i skogen.
– Nu får du försöka gå litet, sade modren och
satte ner barnet.
Men den lilla foten vek sig, och barnet kunde icke gå.
– Jag är så trött, mamma! klagade barnet och
satte sig ner för att gråta.
Men på marken växte de vackraste små klockor
av rosenrött, som doftade mandel; och barnet hade
aldrig sett sådana små blommor förr; och så log hon
igen så att modren blev stärkt i sitt sinne och kunde
fortsätta vägen med barnet på armen.
Nu voro de vid första grinden, och gingo genom
den, samt lade hanken noga på.
Då hördes ett skrik som ett högt gnäggande;
och en lös häst rusade fram, ställde sig mitt på
vägen och skrek; och vid hans skrik svarades i skogen
från höger och vänster och runtom; och det dånade
i marken, knakade i grenar och smällde i stenar.
Och de övergivna stodo där mitt ibland en skara
lösa hästar.
Barnet gömde sitt ansikte vid modrens bröst
och hennes lilla hjärta pickade av ångest som ett ur.
– Jag är så rädd! viskade hon.
– O gud i himlen, hjälp oss! bad modren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
